1. |
Lastens Ironi
02:39
|
|||
Min själ var trött, mitt liv i en bubbla
förutan innehåll, ett liv som död.
Jag fann ej någon lindring i min dubbla
tillvaro; kroppen också var i nöd.
Ty maktlös slapphet kropp och själ förtärde
och av min ungdom frossande sig närde.
Så gick jag i en öken rikt befolkad.
Där bodde hat och misstro, kval och brist.
Där ropte mången röst, ej ännu tolkad,
uti mitt öra hycklande med list.
Där var så spöklikt, mörkt och dystert,
men stundom djävulskt rasande och ystert.
Jag kunde icke undgå smädeljuden
av tusen sinom tusen dårars skrän.
Och trohet, sanning, rätt, den gode Guden,
allt stort de släpade i smutsen hän
att trampas utav dem, att fräckt förhånas
åt lastens ironi till lekboll lånas
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
2. |
Alla Stormar
01:26
|
|||
Alla stormar vilka kyssa böljans skumning in mot yrselns vita strand
Där var buske tyckes evigt lik en ljumningsrädsla under yrans band
och i solen blomman ler så klar, om ej så snällt hon vifta kan som
gräs
Och där I ropen till det ystra fallets bäck: andefläkten fri och kylig
väs!
Alla stormar vilka rusa genom dalar mellan kedjor utav berg och fjäll
Frågen huru längre dröja skall från kullren yppigt gråsprängd
mossfri häll
Brusen in emellan stränder där den djupa flodbädd leder Donau
som går
Dånen emot Niagarer som sig vältra ned från Chimborazos bår
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
3. |
Vulkaner
02:47
|
|||
I forsens brus på höga alpen störtade lavinen ned
snön som dånar ned i djupet där en evig osedd ränna gled.
Sten som i vilda dånet rycker med sig brännings våg,
skummet som den vida räffling smeker när den utlagd låg
Blixt som flammar och som lyser ned i avgrunds tysta djup,
hav som störtar skepp och låter genom yran rusa gungad slup.
Alla liknen skaldens tanke hög och fri och stor och stark,
slungar eder, så ger steppens frie hingst var skymf, som höjas vill,
en spark
Vulkaner, när I ryten alla och spruten eld över edra kratrar opp,
när I rasen skönt i natten mot det mörka från en brant och stjärnfri
topp
och när åskan rullar djupt i edert inre med melodiskt dån,
sympatiskt, magiskt, trolskt och härligt retande den höge diktens
stolte son.
När där flyta lava ned från höga skyhögt burna branter, vilka spy.
Där vilda gnudjur utmed rännorna i skyndsam ilan hastigt undanfly.
Här där lavaströmmar brinna högt i ren och svarthöljd natt,
så där blossar röda flammor och ej täcker månen som på himlen
satt.
Oh, då känner skalden glädje. Storhet bor i djupet av hans rena,
starka själ!
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
4. |
Diktens Ära
03:38
|
|||
Diktens ära, från de höga
rika vida stolta salar,
se till mig med vänsällt öga
neder uti gröna dalar.
Opp till fästet barden höjer
sviktande de unga händer,
bedjande i lundar dröjer
hämtar för sin tanke bränder.
Stolthet sväller i hans sinne,
och han lärde lycklig vara,
sjunga tro och hopp och minne,
drömma fröjd och sällhet, bara
Under blåa fästet svärma
om sin goda friska styrka,
gömma sig vid mod och värma,
frid och alla känslor dyrka
Så den rike skaldens levnad
är i sommarns ljusa dagar
blott en gyllne silkesvävnad
av vad själen mest behagar:
Uti sköna tankar sväva
drömmande om snillets ära,
lyster guld och silke väva,
dyra purpurmantlar bära
Endast hånets usla stämma,
väsande ur träd och buska,
för att sångens örnar skrämma,
ropande ur varje ruska.
Hatets usla smäden skrävlar,
skriar åsnelikt i lunden,
med sin egen låghet tävlar
för att fläcka sångarn munden.
Skräller liksom trummor fala,
få den sköna konst förstöra,
grusa ned det ideala,
icke varningsröster höra!
Usla Hydra som befaller,
slika långa andens timmar
som när bakom fängselgaller
konstnärns öga mer ej glimmar...
Dig skall barden nederslunga
djupast uti straffets kammar,
såg du hatets vågor gunga,
slår dig hämndens hårda hammar!
Onda tanke över tiden,
hatets agg mot vittra lekar,
ännu blossar konstnärsiden
brinna sångens dyra vekar
Straffet alla offer hämtar
blott det får de låga söka,
klockan ifrån tornet klämtar,
brottet vill sig själv föröka
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
5. |
Självmordsyra
04:01
|
|||
Självmordsyra tänd din låga
fäll den klagohop som leds vid livet
Skaran ej förmår att leva våga,
till sist de roas icke utav hånet eller kivet.
Huru längre höra varje usel klagan
denna dumma brådska som pladdrar efter död.
Vilar straffet, klandret, domen, agan
så skänk ett slut på sådan ymklig nöd.
Ju mer och mera fånigt de sig jämt försynda
gyckla för att bedja om ett dråpsvärdshugg
Kom i hast med straff, med hämnden skynda,
ej de orkar längre blygas under lugg.
Unna icke längre andra njuta föda
icke heller andra tömma någon dryck
Vilja sig svält av avund blott föröda
dö ej fastän så underlig är deras nyck
Vila och somna, drömma och sova
Gärna jag vore från klagan skrick.
Fjärran från stider och sorger blott lova
fredens och fridens lycksaliga drick.
Sov in du oroliga avund som ryter,
aldrig så mörda en vilande drott.
Med vanvett och fräckhet du ävlas och skryter
sjunk neder i intet, försvinn blott!
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
6. |
Konstnärn's Snillelåga
02:32
|
|||
Evigt flammar konstnärns snillelåga,
tröttnar aldrig, blossar alltid lika hög.
Han lärt de rika skatter ständigt råga,
och aldrig någonsin ett drag där ljög.
Hans vrede helig närer eldens flamma,
och bryter väg för nya bilder jämt.
Hans vrede och hans kraft är oftast ett och samma
och därför han till hån den usla pöbeln stämt.
Där bodde i uppfinngen ej samma styrka,
och där fanns icke vredens blixtrars spel.
Skall äran mig ny livskraft då yrka,
och åter gyckla med var dåres fel.
Så uti varje drag vreden häller,
den olja som med gabb en flock slår ned.
Och när det segra, när det utav stolthet gäller,
var stund framför stafflin, är dom min ed.
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
7. |
En Skald Så Arm
02:44
|
|||
Den konstnär som naturen lärde måla,
och lärde skildra hur dess lundar är.
Där morgonaftonhilmar pråla
och floden fram igenom marken bär,
har målat sant mer än en konstnär drömde,
och skönt mer än naturen själv sig såg.
Där klärobskyren i en dal sig gömde,
och dunklet glänste över solljus våg.
Nej, icke detta, blott, nej, många tusen millioner
oräkn’liga templel utav skönhet fyllt,
där riken stulna och där vräkta troner
den unge hjältegudens ram förgyllt.
Och därför att du fantasin ger vingar,
konstnärn ger mer än en rik idé,
så tag den bön, när sången nu dig klingar,
natur, min brud, natur du varma fe!
Jag trängtar åter till naturens rika
naturens fylliga och älda barm.
När skola alla stundens sorger vika,
och böja knä för dig, en skald så arm?
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
8. |
En Don Juan
02:02
|
|||
Huru mannen ung och ännu icke mogen
helst femton vårar sluter i sin famn
och gärna ville i den gröna friska ljusa skogen
till hundra vackra nymfer viska kåta namn
och vinet och den lätta lustan girigt trogen
anspann gärna tog från varje pliktens famn
kysser frillors rika nakna barm och deras honung tömde
och punsch och öl och vin och brännevin ej för saft förglömde
Vällust med sköna mör och sköna kvinnor
är vad adepten av sin krets begär
och skänes mig de skönsta, de yngsta älskarinnor
jag åter runobalkar konst och diktning skär
Mer av en mörklagd hy än av konstnärinnor
blir fjärde aeropagisten nöjd och kär.
Persiskor, nubiskor, assyrskor och grekinnor
och allt som för en färgad kind det kyska doket bär.
Arabiskor och seraljens turkinnor
när änne där ej någon usling åsyn lär
indiskor och indainskor och de svartaste n***innor
dem gärna en Don Juan trohets vär
och vinet och den lätta lustan girigt trogen
anspann gärna tog från varje pliktens famn
kysser frillors rika nakna barm och deras honung tömde
och punsch och öl och vin och brännevin ej för saft förglömde
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
9. |
Nordanskogen
02:24
|
|||
Där bor i nordanskogens djupa lund av fur
så mången dröm om konstens och om sångens ära
koloristen drömmer där vid solskensregnets skur
och tallstrunt, gran i skiftning grönskor bära
Där sjunger trasten om en framtid skön och stor
framsprungen utur skogens gömslens vrår
originalitet i varje däld, vid alla klippor bor
och hjärta över alla vackra vilda blommor rår
Där bor i nordanskogens…
Där mård och utter kurra under åsen
som bergsvägg byggt vid björkvedslund
och sobeln drar ur egen snara gåsen
och gör för egen räkning jakten själv en lössprungen hund
Där bor i nordanskogens...
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
10. |
Våren Alla Blommor Strör
01:59
|
|||
Våren alla blommor strör
milda vindar blåsa
Kölden som sträng spira för
tröttnat dörren låsa
Blommor tidigt vuxna fram
siarn roat uti hans kammar
Böljan länge lekt kring skeppets stam
ej mera brasan flammar
Snart jag går i sommarn ut
värms av solens strålar
Vår få ej för hastigt slut
du med blommor pråla
Kylan haft mig uti rummet kvar
än ej värmen ville komma
Veckor kans bärs ej till min önskan svar
jag skådar knappt en blomma
Snart jag går i sommarn ut…
Hälsad vår och välkommen sommar
given båda vad en sång begär
våren äger ljus och sommarn blommor,
varje årstid vackra gåvor lär
Våren alla blommor strör…
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
11. |
Känslans Konung
02:26
|
|||
Känslans konung är den fången
som i blomsternejder går,
lyssnar ej till fågelsången,
stark och varm i lunden står.
Bättre sång än nektergalens,
bjuder han ur riklig famn.
Kronan också ej ur alens
utur lagerns egen hamn
sänkte sig till sångarns tinning,
ärorik och stolt och skön.
Nu en konstnärskonungs vinning,
svaret på hans hjärtas bön.
Konungen sin pensel kastat,
och från konstens drottarsal,
in i diktens tempel hastat;
funnit nya ideal.
Kärleks Lycka, boken nämnas,
skall en gång av Famas mund
ock för mången vrede hämnas,
ropet går kring världars rund.
Stiftet sedan diamanter,
svarta som en glansskön natt,
leder honom upp på branter,
där för evigt Hellas satt.
Text av Carl Fredrik Hill
|
||||
12. |
Svärma, Drömma...
02:10
|
|||
Svärma, drömma, domna, ana, sjunga, kosor milda hoppas, vila i tro
Värma, ömma, somna, barna’ sakna, gunga, rosor vilda toppas, smila i ro
Drömma, svärma
ömma värma
Slänga i hängmattan mellan päronträden på krokettplatsen och sova
Sjungande drömma om kommande tider av vårsol och ljus,
gungande glömma om blommande tider av snårsol och mus
Drömma, svärma…
Text av Carl Fredrik Hill
|
Streaming and Download help
If you like Jon-Olov Woxlin, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp